Klockan är halv ett på eftermiddagen. Detta är det som har hänt.

Declan hade gråtfest när Patti gick imorse, helt oprovecerat och helt utan annledning. Vet inte om ni vet det, men ett gråtande/skrikande barn är något av det värsta som finns. Hjärnan blir knäpp efter ett tag. Finns inget att göra, både jag och Ethan busar, han skrattar men börjar sedan gråta SKRIKANDES igen. Han har bara bestämt sig för att göra denna dagen hemsk.

Vi ska sedan gå till lekparken och möte Jamie+barn. Jag är inne och packar lunch och snacks medan barnen är ute och leker, jag har dörren öppen och hör dom hela tiden. Declan börjar gråta, jag kopplar direkt detta är inget gråta för att gråta skrik detta är allvar. Jag rusar ut och möts av en tvååring som har blod i hela munnen, jag skojar inte. Munnen är liksom öppen eftersom han gråter och den svämmar över med blod, det sprutar överallt.

Blod, skador, gråt - det stressar mig inte. Däremot är jag orolig för tänder, tandkött och mun eftersom det är så pass mycket blod. Jag torkar, torkar, torkar och sköljer. Blod på papper, glas, golv, tröjor, armar, klocka - Överallt. Jag ringer till slut deras mormor, just in case att det skulle vara något allvarligt. Hon kommer på momangen, då har det precis slutat blöda och jag har konstaterat att det är bara en enorm spricka i överläppen. Ethan har kastat en hink på honom.

Vi ger honom en isglass att sutta på och fem minuter senare är det ganska bra igen. Vi knallar iallafall ner till parken, han dör ju inte av att sitta i vagnen liksom och väl där leker han som aldrig förr. BANG. Declan ramlar ner från en leksaksbil som alla pojkarna leker på. Hans handflata rivs upp och lämnar en stor hudflik hangandes. GRÅT GRÅTGRÅT. Jamie drar bort hudfliken medan jag tröstar. Sen bryter helvetet ut. Han gråter helt hejdlöst, dregglar, hulkar, hypeventilerar och vägrar att göra någonting. Inte vagn, inte promenad, inte knä, inte dricka, inte äta, ingenting. HAN SKA BARA GRÅTA. Okej, han är trött, hungrig, har ont och allt det där. Han måste sova.

Dom andra mammorna i parken ger mig sånna hemska blickar att jag funderar på att aldrig återvända dit igen. Jag lämnar Ethan med Jamie och tar ungen i vagnen och går hem. Han somnar efter halva vägen och nu ligger han i sin säng och sover.

Har för första gången idag fått mat i magen och suttit ner. Fyra timmar kvar, vad som helst kan hända...

Ungarnas nya favvosyssla är att cykla i rampen. Ethan är kanon duktig och bara slänger sig ut för rampen. Declan gör mest annat men försöker trampa runt lite här också. Blev mest bilder på Dec idag, tog hur många som helst på Ethan också men dom blev bara suddiga. Kolla filmen längst ner också, Declan verkligen glider på cyklen (han är två!!!) och Ethan slänger sig ut i rampen.

För övrigt idag gjorde Ethan och jag fruktsallad, han var så stolt att han fick skära vattenmelonen själv! Sen spelade vi någon form av bolldatten i trädgården i EN TIMME, svetten rann på pannan efteråt. Men kul var det! Declan har matvägrat och gråtit mest hela dagen. Nu ska jag, Katie och Jamie in till Cranbrook och se Shrek 3, eller är det 4?

Jag tänkte ta en liten promenad och körde till en skit fin plats med massa utsikt. Tanken var att kunna ta massa fina foton och visa här på bloggen. Kommer upp dit och kommer på, fan glömde sätta i minneskortet i kameran. Tog istället en liten tur till Cranbrook, älskar den vägen, och köpte en Elle tidning och en Womens Health tidning, lite choklad, shampo och sånt skit jag behövde. Skönt att få det gjort.

Det är säsongsavslutning på Lost här ikväll. Håller mig undan ALLA Tv apparater, har fortfarande ca 4 avsnitt kvar innan sista avsnittet. Ska börja ladda inför det och kolla på dom nu! Dom säger ju att det är en bra upplösning och att skådespelarna grät för det var så bra när dom läste manuset. Så jag har höga förväntningar.

Bra kväll igår. En kille komenterade varför ingen rättar mig när jag säger fel "it's because you are good looking".

Helgens matingtag, Pizza, hamburgare och pizza igen. Blöh. Ge mig riktig mat tack! Jag kämpar för att inte lägga på mer vikt, men i denhär miljön är det nästan omöjligt. Det är liksom svälta eller frossa.

Jag kollar på ALLA avsnitt av Schulmanshow. Åh, vet att jag tjatar, men gud var jag älskar den människan!

Jag saknar och vill ha en köpt Delicato negerboll. Typ nu! Gärna raggmunk, fläsk, lingon och grädde också.

Gradparty ute på en strand, jag skippar. Nejtack, ute och frysa med 16-17 åringar. Hellre sängen.

Ska lägga upp bilderna från Sannas visit imorgon!

Godnatt


Saknar sol, vältränad Elsa och långt hår! Lite hemma, mamma och maten också.

Golfen var superkul! Spelade med Sofie (tjejen från Sverige) och två andra brudar. Jag var hyffsat kass men kul var det. Det var dock sjukt kallt och frös så i slutet att jag höll på att avlida. Kan se charmen att golfa i värme i 2,5 h men inte riktigt i kyla. Avsultades med mat, lite lottdragning, en cider och klasskaka. Hoppas på finare väder, att jag får spela med samma ladies och att jag blir bättre så ska det nog bli ännu roligare dom kommande torsdagarna.

Imorgon trotsar jag hals och ska gå ut! Weiho mer The Edge, yeha yeha yeha!

Gånger jag har sett Ett småkryps liv denna veckan: 10

Gånger jag har sett Bee movie denna veckan: Ca 6

Gånger jag har satt handen i bajs denna veckan: 2

Gånger Ethan upprepar saker innan man måste skrika ”Stop repeating things”: cirka 7

Gos i soffan: 2 Ett med Ethan och ett med Declan

Gånger Declan säger Why: I stort sätt efter varje sak jag säger

Gånger jag har somnar i soffan under filmtajm: 1

Hundar på gatan att vara rädd för: 0

Hundar barnen är rädda för: 3

Antal nya ord för Declan: 1 (Igår när vi lekte grabbade han tag i mitt ena bröst och skrek BOOBIES, jag är fast i ett hem med för många män)

Glassar vi har tryckt i oss i veckan: 3 (var)

Ethan och jag kollar på "Ett småkryps liv" för tionde gången denna veckan. Det är självklart en gammal VHS film också, så efter varje gång måste vi spola tillbaka den, kolla eller spola över reklamen och sen kan vi titta. Detta gör vi cirka två gånger varje dag. Vad gjorde man innan DVDn kom?

Imorse tog vi en runda med cyklarna. Ethan ramlade över en sten och grät ett tag, sen kunde vi trampa vidare. Kom hem och bakade blåbärsmuffins med båda två, vilket kaos. Declan kastade i i stor sätt allt som gick i bunken och Ethan stod och skrek på honom hela tiden. Dom blev iallafall helt okej till slut, barnen gillade dom och det är huvudsaken.

Nu sover Declan och Ethan målar lite och kollar på filmen, ja...ni vet ju vilken. I eftermiddag börjar jag spela golf, hur nu detta ska gå. Förra gången fick jag ryggskott och kunde inte röra mig på några dagar. Ska bli skitskoj iallfall och ser fram emot det!

Ingen sol idag, ganska grått och tråkigt. Declan kom in hela tiden (när dom lekte ute) och sa Cold .. cold. Jag förstår dom, hade inte hellere velat vara ute när det är ruggit och lite blåsigt. Ser ut som det kan klarna upp dock och det hoppas vi på tills golfandet börjar.

Declan har varit gnällig, gråtit och haft sig hela dagen. Han kastade ner sina nappar bakom sängen och dom bara gick upp i rök. Kunde inte se dom någonstans. Gråt vid eftermiddags napen. Fick ligga på govlet med ficklampa och hockeyklubba och fick til slut syn på och ut en.

Ethan och jag låg sedan och kollade på ett småkrypsliv i soffan och gosade. Sen gjorde vi mellanmål, en smoothie med bär, jordgubbar, mango, yoghurt, mjölk och banan. Han drack två stora glas.

Jag är trött idag, lite snorig, halsont och allmänt hängig. Men ska på bio med Jamie ikväll iallfall, jag har inte tid att bli sjuk nu.

Har skypat med först Dennis, mamma och sedan Martha idag. Declan visade Martha att han minsann kan skrika YEAH BABY! Haha.

En timmes jobb kvar, städa upp, diska och kanske spela lite baseball.

Hade som sagt barnen sent idag. Ethan är just nu (klockan sju på kvällen) med sin mamma på magicshow. Declan och jag åt chokladpudding och sen tog han ett långt bad och nu ligger han med sina nappar i sängen och ska nog somna snart. Jag är så stolt att han faktiskt kan vara helt själv med mig nu, han börjar inte gråta när dom lämnar honom och jag har som sagt gett honom (eller båda) middag, bad och nu på med pyjamas och i säng. Känner mig som en liten mamma idag haha. Regnet har öst ner i tre timmar nu, det blir tydligen ofta så i bergen - sol på förmiddagen och regn/åska på eftermiddagen/kvällen. Suger lite, men ska nog ha Declan till iallfall niotiden så blir en lugn och skön kväll framför American Idol där ännu en "idol" gjorde en hemsk cover av Halleluja.


Misslyckad pajbotten


skinka/kassler, broccoli, sojamjölk, ägg och sojaost


Perfekt resultat. Ethan åt halva själv!

Jag läser på Aftonbladets hemsida. Rökförbud utomhus och förbjudet att spruta champagne. Ett fritt Sverige håller på att bli ett land med bara regler.

 

Det jag har märkt att jag älskar med Sverige är just denna friheten att faktiskt kunna göra vad jag vill, inga dumma regler som hindrar mig från att vara lite ”spontan”.

 

Ett exempel här i Kanada är badhuset. Jag klarar inte av det. Det är betydligt mindre än ett badhus hemma, allt är i samma rum och du kan övervaka ALLT från ett håll. Det går runt minst tre eller fyra livvakter och säger till H-E-L-A tiden när man gör något fel.

 

Jag får till exempel inte gå in i badhuset med kläder på, även fast ett av mina barn är ute i vattnet, jag måste alltså stå vid ingång till poolen och glo. Jag får inte sitta på den enda stolen när ingången heller (eftersom jag höll en tvååring i famnen hade det varit skönt att sitta ner) för där ska en lite väska för första hjälpen ligga. Vill jag sitta får jag alltså gå bort till andra sidan badhuset.

 

Jag får inte heller ha vatten i min mun ”då jag lär barnen att ha vatten i munnen, och det vill vi ju inte”. Vi får inte vända på en gummibåt upp och ner, fråga mig inte varför. Och man får inte ta i parfymflaskor, mat eller annat ENS I OMKLÄDNINGSRUMMET. Jag hade en parfymflaska stor hög som ett äpple med mig, den fick jag lämna i receptionen, för tänk om jag hade tappat den!

 

Klart att det ska finnas lagar, regler och andra saker som utgör fara för dig och andra. Att köra för fort, att ha bilbälte på sig, att inte ta saker osv. Men regler om små skit grejer som mest bara gör folk irriterade.

 

Jag är ingen rökare och jag är heller ingen stor champangesprutare. Men jag skulle aldrig säga till en kompis som vill röka vi vårat bord att hon inte får det. I min lägenhet – ja kanske, men utomhus. Vi lever faktiskt i ett fritt land, där LUFTEN ÄR FRI. Sen att man självklart inte röker i närheten av barn ex. det är moralsak. Och ja, alla tänker inte likadant med säg till då, är det någon som sitter (kanske ovetande) och röker nära ditt barn, knacka denna person på ryggen och be den fimpa. Jag kan inte tänka mig att någon skulle fortsätta om det är så.

 

Nej, jag vet att ingen har bett om att få rök i luften när man äter. Precis på samma sätt som jag inte har bett om att sitta äckligt nära någon stinker svett (lag på att ha deo kanske), ett barn som skriker, kastar mat eller beter sig illa, folk som pratar lite för högt eller sitter alldeles för långt ut med sin stol.

 

Men kom igen, en uteservering, en fest på en strand eller på en tågstation. Det är offentliga platser. Ja, folk kan vara allergiska. Samma sak med jordnötter eller andra saker. Ska vi förbjuda det också då eller? Tar någon upp jordnötter i närheten av en person som är jätte allergisk kan denna dö på stört, den effekten har inte rökning (om du inte utsätts för den hela tiden) och du kan faktiskt välja att kliva två steg bort om du står på en station eller perrong och väntar.

 

Jag tycker nästan lite röklukt hör till en varm sommarkväll på krögers.  Och passar det inte, ja men gå där ifrån då. Sitt i din ensamhet, utan röklukt, vänner eller någon som kanske spiller öl på dig och lev i en perfekt bubbla. Så funkar inte världen, tyvärr.

 

Och spruta champange. Hur ofta händer detta? Behöver vi en lag eller regel som säger att vi inte får det? Jag tvivlar starkt på att någon går fram till en okänd person och sprutar ner denna ifråga med champange, det händer på fester osv. Är du i mitten av en sådan fest eller i närheten av en båt med brats från Stockholm under Stockholmsveckan i Visby, är det så JÄVLA jobbigt att få lite alkohol på sig? Isåfall, flytta på dig. Gå där ifrån.

 

Hur långt ska den lagen räcka? Ska någon som vinner OS, VM eller SM guld inte kunna spruta champange på prispallen? Nu ska det tydligen bara gälla på krogen till en börja med, men det är fortfarande början till ett samhälle med för mycket lagar. Passa det inte, åk inte till Hultsfred, sitt inte på en uteservering eller åk inte till Sthlms veckan.

 

Jag finner det underligt att unga tjejer/killar eller vem som helst kan sitta på internet vid en blogg och mobba folk, skriva lögner och skapa rykten. Allt för tryckfrihetslagen. Men inte fan kan någon sitta och ta en öl och en cigg på en uteservering en sommar eller spruta champange på sin födelsedag. Vad händer om jag spiller en öl eller sprutar min öl, är det samma sak – att inte hantera alkoholen varligt?

 

Uteställen är och kommer alltid vara uteställen där sådana saker pågår. Förstör inte oviktiga saker, lägg energi på kvinnomisshandel, barnmisshandel, äldreomsorgen eller något viktigt. Snart kommer vi sitta i ett Sverige där man inte får göra något på offentliga platser och helt plötsligt är vi också ett av alla land där allemansrätt och friheter är bortglömt.

Helt underbar dag. Började jobba 11.30 och då körde vi Patti till jobbet och sedan direkt till parken i Marys Ville. Där mötte vi upp Jamie+ Ethan, Spencer + två tjejer och Andy+ två tjejer. Barnen lekte och vi satt på picknick filten och pratade i solen/skuggan.

Nu är vi hemma. Ska ha Declan till senare idag, Patti jobba sent och direkt efter jobbet så ska hon ta med Ethan på en trollerföreställning så stackars Dec får stanna hemma med mig. Ethan har även simmlektion så ska försöka ha honom redo att åka med sin mormor vid halv sex tiden.

Ska laga broccoli och skinkpaj till middag snart.

SKÄMT! Lasse Winnerbäck kommer på sin turne i sommar ta med sig Laleh, Melissa Horn, Ane Brun och Sophie Zelmani.

Fan fan fan.

Gah, Lasse ta en vända till Kimberley och Kanada, kan sträcka mig till Cranbrook. Lovar att jag ska ta med alla som jag känner. Cirka tjugo pers. Men kom igen då ?
Ni som läste förra bloggen vet att jag kallade Lasse för min man, haha. Sjukt kul ju. Min man kommer iallfall inte ses av mig iår, tror det är första året på fyra eller fem år som vi inte ser honom? Och med dom tjejerna med sig, gah!

Jag får ont i magen, huvdet, kroppen och allt annat av att tänka på det. Föreställ er rysningar från Miss Li och Winnerbäck "om du lämnade mig nu" på Skälby. Det var en låt! En duettt. Eller kom kom änglar och tvivel med Lisa Ekdahl från Lindköping. Två låtar! Nu fyra helt galet bra brudar och massa låtar.

Hur ska det gå.. hur ska det gå, hur ska det gå.

Efter den konserten på Skälby raggade jag och Dennis upp ett par från någonstans i Sverige, Ann-någonting och robban, dom hade en liten son hemma som hette Dylan. Dom älskade Winnerbäck och var säkert 4-6 år äldre än oss. Vi gick hem till Dennis lägenhet och drack jägershots och Robban spelade på Dennis gitarr, en jätte fin sång han hade skrivit till sin Ann-någonting och massa Winnerbäck låtar. Stämmningen var på topp. Dom betalade sedan taxi in till stan och vi fixade in oss alla före (i en enorm kö) på Vallen tack vare Dicken och mina bara ben och sen dansade vi och och pratade hela kvällen. Winnerbäck - brings people together.

Bilder lördag. Ni vet när man har en riktig jävla snygg-dag, hade det i lördags kväll. Bättrade inte på sminket under kvällen och var bara allmänt snygg, älskar sånna dagar. Och härliga sommarkläder också + nya brillor från underbara Linn.




Bilderna gör sig inte rättvisa för fem öre. Damn it! Aja, det var en bra kväll iallfall, minus ett antal creepy lokalare.

I lördags kväll när vi alla satt i bilen, vi hade precis stannat och skulle hoppa ut. Ethan skriker nått om att nu ska han banne mig cykla. Då hörs ett - YEHA BABY klart och tydligt från baksätet. Declan! Alla vänder huvudet mot honom och han bara ler.

Det enda han kan säga klart och tydligt, utan sludder eller krussiduller är...YEAH BABY. Men han gör det bra.

Jag undrar vem som lär mina barn allt sådant. Ethan har börjat kalla sina pungkulor för Yelly Donuts och kan helt plötsligt skrika AJ mina Yelly donuts kom ikläm om vi är ute och cyklar. Är någon i närheten är det bara att le och trampa vidare.

Ungarna är underbara.

Vi pratade häromdagen om att mina föräldrar ska komma och hälsa på i juli, försökte förklara för Ethan att dom kanske inte är jätte bra på engelska. Det gör inget säger han, jag kan lära dom! Åh, underbara unge.

Idag har vi lekt i vattenspridaren, ätit mat ute och bara njutit av solen hela dagen. Jag är, om möjligt?, mer brun än innan och otroligt trött på allas kommentarer om det. Hur ska jag kunna hjälpa att alla andra på denna jord är födda som blekfiar. Barnen har fått bonnabränna, nacke, underarmar och vader bruna och resten kritvitt, precis som det ska vara!

Lever för mottot Black on the outside white on the inside numera . Thiihi!

Vi pratade om kort hår idag, på tjejer alltså. Jag fick helt plötsligt en helt hemsk flashback från högstadiet, min kropp frös till is och jag visste om jag skulle skratta eller gråta. Har inte tänkt på det på flera år, men såhär var det iallfall.

Jag var hos Frissan, Helen och Jessica, som låg precis över gatan från Vasaskolan i en källarlokal. Dom hade alltid specialpriser hos studenterna och jag var hos en av dom riktigt unga studenterna och skulle klippa mig. Hon frågade hur jag ville ha det och jag skulle bara toppa mig sa jag och bla bla bla. Medan hon shamponerade mitt hår och jag låg där i stolen och tittade upp i taket fick jag för mig att jag ville ha förändring, här skulle ske nått stort. Varför inte liksom?

När jag vart tillbaka i stolen och hon torkade mitt hår frågade jag "är det försent att ändra sig", nej absolut inte sa hon. Jag vill ha det kort, jag vill klippa av det sa jag. Sagt och gjort, allt hår föll till golvet och jag cyklade hem med en as tuff, centimeter kort frilla. Vet inte hur mamma och pappa reagerade, dom sa säkert att det var fint. Dom skulle inte våga annat, mina fina föräldrar.

Iallfall. Dagen efter var det skolans årliga friidrottstävling på Fredriskans. Jag var bäst i allt, självklart och jag skulle vinna över alla, såklart. Alla berömde mig för mitt hår, visst var dom chockade men tror många tyckte det var coolt att jag verkligen hade gjort det.

Höjdhoppet, Ulf (min svenska lärare) och Jennica (musiklärare) hade hand om det. Jennica stod med protokollet och Ulf vid ribban. När det var min tur, jag hoppade in så mycket senare än alla andra, och jag började springa fram mot ribban. Då tar Ulf sats, springer ut mitt framför mattan och skriker inför hela skolan, "STOPP, STOPP, DET ÄR TJEJERNA SOM HOPPAR NU, DU FÅR VÄNTA PÅ DIN TUR". Jag saktade in, fattade inte riktigt vad han menade, jag? Jag var ju tjej. Hela skolan höll andan, skulle han inse sitt misstag...till sist bröt Jennica tystnaden och sa "Men Ulf, det är ju Elsa, ser du inte det". Jag hoppade inte mer den dagen, jag är inte ens säker på om jag genomförde dom andra grenarna. Jag satt bakom höjdhoppsribban och grät. Han kunde inte ta tillbaka det, skadan var redan skedd och jag hade fått det svart på vitt - jag såg ut som en kille.

Det var första dagen som kortklippt och jag bestämde mig för att aldrig klippa av det igen. Aldrig. Ulf förnedrade mig inför hela skolan, jag som var bäst, skulle imponera blev istället misstagen för en pojke och fick inte hoppa. Klart han bad om ursäkt, han var ledsen och allt det där. Mamma skrattade, tyckte det var helkul. Typiskt mamma, att skratta och tycka att det var ironiskt. Jag kunde inte se det roliga i det, jag bara grät och ville ha tillbaka mitt hår.

Men nej, det var det inte. Att vara 14 år, fönedrad och fängslad med en kortfrilla som får en att se ut som en pojke. Det var fan inte kul. Inte någonstans. Jag vet inte varför, men jag blir upprörd när jag tänker på det. Sen gav han mig bara VG i svenska också, ett MVG tycker man ju att han kunde bjussat på (dels för att jag faktiskt var värd det) efter det incidenten. Jag kommer iallfall aldrig mera ha kort hår. Aldrig att jag skulle ge någon en chans till att göra samma misstag igen, aldrig.

Sen att Ulf faktiskt var en fenomenalt bra lärare (utom i betygssättning) är en anna historia. Skulle kunna skriva en bok om roliga saker som hände på svenskalektionerna. Men det ska jag inte. En hemsk historia får räcka. Mamma, om du (nästa gång vi pratar) säger att...ame..det var väl inte så farligt, ta det med en klackspark eller se ironin i det, då kommer jag bli arg.

Tänk om någon skulle skrika "akta dej för flodhästen" eller se upp för hitler" om du gick in i ett rum. Misstog dej helt fullkomligt för något du inte är. Skulle det va kul...va va VAA?

Nog om detta. Godnatt faktiskt