Gårdagen!

Eftersom blogg.se har legat nere i drygt ett dygn kommer gårdagens inlähh här:..

Okej, ännu en dag. Tänkte på en sak häromdagen, gymnasiet var ju dom bästa åren i ens, i alla fall mitt, liv. Inget slår gymnasiet. Men, enda grejen med just gymnasiet var ju att dagarna gick så förbannat långsamt, man satt på lektion efter lektion och tittade på klockan och räknade minuter, halvtimmar och timmar tills lektionen skulle sluta och dagen skulle sluta. Här går dagarna läskigt fort. Jag har startat min åttonde vecka i Kanada, två månader hemifrån medan det fortfarande ibland känns som att jag nyss klev av planet i Calgary.

Igår åkte Mike hem, eller Keen som vi kallar honom. Hem till New Zeeland för att börja skolan (dom har skeva årstider där) och på fredag åker Martha hem i en vecka och när Martha kommer hem flyttar Vanessa med familj till Colona. Sen är det ungefär 5-6 veckor kvar tills resten åker. Om inte tidigare, för det finns snart ingen snö kvar här så säsongen kommer sluta tidigare. Vi har så mycket vi ska hinna med innan Martha åker hem…

-          Åka till dom andra varma källorna

-          Åka på Scooter tur

-          Hälsa på Vanessa med familj i Colona

-          Sjunga en miljon sånger i Karaoke

Idag är jag som sagt förkyld, inte jätte mycket men tillräckligt. Är livrädd att det ska utvecklas till någon slags inflammation, halsfluss eller liknande. Vi började dagen med en promenad ner till stan, jag la i pengar i en stor klocka som dom kallar ”Happy Hand” (en gubbe som kommer ut i en klocka och joddlar) sen in i affären och handlade en deo till mig. Ethan var exemplarisk och gick utan problem hela vägen dit och hem själv och utan bråk. Han har varit underbar hela dagen idag, trotts föga insatser att göra saker från min sida.

Lagade lunch, varma mackor till barnen och lite te + macka till mig. Sen ringde Chris från Vancouver och vi Skypade med honom. Barnen visade alla sina fula miner, skrek och hoppade. Sen la vi Declan för naptime och jag satte på Wii och Basket till Ethan. Jag ligger nerbäddad under en filt i soffan och kollar på honom när han spelar. 1,5 timme kvar av dagen. En sak är säker, jag ska inte spela Volleyboll ikväll iallafall. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0